Tack alla ni som kom och rullade igång bollen. Äntligen är vi igång på allvar. Startkonferens i Nol visar att det finns ett stort intresse för frågan om småskalig produktion och förädling i Göta Älvdalen och att förutsättningarna för att växa och nå en större marknad är goda.
Startkonferensen i Nol Folkets Hus den 21 september blev lyckad och från projektledningens sida vill vi tacka för allas engagemang och konstruktiva delagande. Deltagarna representerade ett bra startfält med erfarenheter som bland annat täckte in: länsstyrelsens odlingsrådgivning, arbete med krav-certifiering, grön rehabilitering, livsmedelsproduktion, landsbygdsutveckling, naturvård, stadsplanering, friskvård med mera.
Landsbygdsutveckling genom staden?
Stadsjord är en av parterna bakom Mat från Göta Älvdalen. Stadsjord har bland annat dragit igång stadsjordbruk i Högsbo med en uppmärksammad grismodell som innebär att linderödsgrisar bökar upp och gödslar marken innan odlarna tar över. Stadsjord har också startat äppel- och grönsaksodling på Hisingen tillsammans med Göteborg Räddningsmission. Leaderprojekt syftar till att utveckla landsbygden. Men ofta bär staden slumramde resurser som kan väckas för att få fart på landsbygdsutvecklingen. En sådan resurs är invandrad kompetens kring jordbruk med både odling och animalieproduktion. En annan resurs i staden är konsumenterna som kan påverkas att prioritera mat från närområdet - till exempel Göta Älvdalen. Vi tror att Stadsjords arbetsmodeller framstår som klarare nu efter mötet i Nol. (titta gärna in på Stadsjords blogg för att läsa mer. Adress finns i denna bloggs högerkant)
Goda förutsättningar
Flera deltagare på konferensen nämner att förutsättningarna för att öka volymen småskligt producerat i Göta Älvdalen borde vara goda.
1. Marknaden för småskaligt och ekologiskt producerad mat växer både lokalt i de mindre städerna och närliggande storstaden Göteborg
2. Transporterna i Göta Älvdalen för människor och gods kommer att bli bättre med satsningen på bättre järnväg.
Statistiken visar att större delen av volymtillväxten för KRAV-producerad mat ligger på importerade produkter. Men skälet till det torde vara att den inhemska produktionskapaciteten släpar efter. Det räcker inte att konsumenterna vill ha. Producenten måste känna trygghet i att det finns en marknad och givetvis måste det finnas förutsättningar för att producera till rimliga kostnader med samhällets stöd.
Nära samarbete med tillsynsmyndigheter
Samtalen den 21 september visar att det finns många funderingar gällande hur Göta Älvdalens producenter skall ges förutsättningar att utveckla småskaliga intressanta livsmedelskoncept. En mycket vanlig uppfattning är att den småskliga tradition och praktik som präglar Italien, Frankrike, Schweiz, Österrike samt Tyskland svårligen kan utvecklas i Sverige eftersom Livsmedelsverkets lokala representanter är i överkant stränga i sin tolkning av EUs direktiv för livsmedelshygien. Den här frågan är en av de avgörande för hur Göta Älvdalen kommer att utvecklas som spännande region för god och säker mat med tydlig karaktär från markerna och samhällena runt älven.
Folkhälsan är högprioriterad
Ingen på mötet menar att människors hälsa är oviktig, tvärtom är folkhälsa ett överordnat mål för ett projekt som Mat från Göta Älvdalen. Om den enda aspekten som ges betydelse när lokal mat skall värderas av lokal matmyndighet är risken för smittspridning glöms det breda spektrum av matkvaliteter som bärs av den lokala maten bort. Stolthet, marknadsutveckling, entreprenörskap, arbetstillfällen, mattradition, kulturhistoria, besöksnäring, klimatsmart samhälle, pedagogik kopplad till lokal mat.
Lokal mat som många känner delaktighet i och stolthet över ger ju faktiskt folkhälsa lokalt, samtidigt som minskad klimatbelastning - när maten kommer från lokala system - även skapar folkhälsa globalt genom att minska halterna atmosfäriskt kol som minskar översvämningar och katastrofer över världen. En efterlysning från konferensen är att vi arbetar för att få en större tydlighet och bättre samsyn mellan de olika kommunernas livsmedelstillsyn. Projektledningen tar denna efterlysning till sig och återkommer i frågan.
Livsmedelstillsynen är ett hot mot demokratin
Livsmedelstillsynen debatteras livligt och en delagare lyfter även fram demokratiaspekten kopplad till en restriktiv myndighetsutövning. Om servering av bullar, mackor eller korv och provsmakning av hemmagjord mat stryps försvinner underlaget för många organisationer och föreningar av folkrörelsekaraktär. Iblalnd får den som skall sälja eller bjuda på mat tips i stil med: "Jamen ni kan ju alltid köpa färdigpackade varor från Delicato eller liknande! Det är väl också trevligt? Frågan om lokal mat och folkhälsa är ett mycket viktigt ämne som vi kunde ägnat tyre dagar åt. Det är tydligt. Skriv gärna in tips hur man kan utveckla bättre kunskap på området. Berätta vad ni själva varit med om i kontakt med myndigheterna. Och kom med tips hur vi ska nå framgång.
Här följer kommentarer från deltagarna på och (i något fall efter) konferensen den 21 september i Nol.
"En viktig bit i att utveckla Göta Älvdalen är att få ut nysvenskar som är sysslolösa idag. De tror att det är bättre i staden och vet inte om att det finns ett behov av deras kunskap på landet. Det måste vi komma till rätta med. Vi kan arbeta igång program där vi upplåter jord åt nysvenskar för att aktivera denna resurs som i dagsläget sitter fast i staden."
"Distributionen av den lokala maten är en nyckelfråga. Handlarna på Ale Torg måste få hjälp att jobba tillsammans så att inte var och en tar sina lokala produkter till torget. Klimatnyttan försvinner med dålig logistik. "
"En dröm är att vi kan utveckla ett starkt varumärke som heter Mat från Göta Älvdalen!"
"I min kommun är det inte tillåtet att bre smörgåsar till besökare på olika arrangemang men det är helt okej att 50 personer står och kletar och klabbar med maten så länge jag inte blandar mig i det hela. Hur ser den riskanalysen ut?"
"När det byggs på strandängarna i Ale skall Trafikverket kompensera förlusten med ny produktion av nötkött. Tänk om vi kan utveckla den köttproduktionen och skapa ett nytt varumärke för närmarknaden."
"Vi behöver inventera våra kommuner och se vad det finns för kompetens och vilja att producera och förädla. Var finns gårdsbutikerna? Hur kopplar vi lämpliga marknadsföringsinsatser till maten?"
"Vi har ett problem i Göta Älvdalen. De stora så kallade rationella jordbrukarna har inte tid med något annat än att köra traktor och ta hand om kärnverksamheten. Att ha tid med volontärer eller nysvenskar som vill praktisera eller besökare som vill se hur en gård fungerar ryms inte i modellen. För att visa vad livet på landet kan innebära behövs småskaliga bönder som har del av sitt levebröd från pedagogiska modeller mot till exempel skola."
"Tack för en jättespännande presentation som du gjorde idag. Jag har lyssnat på många, många föredragningar men denna var fantastisk, särskilt med tanke på att du tog med ditt arbete och ner till det riktigt lokala. Från Bangkok till Högsbo och alla aktörer som ni jobbar med."
"Lärjeåns trädgårdar är Sveriges viktigaste trädgård. Den har ett starkt symbolvärde men Göteborgs kommun har inte förmått förvalta den på samma sätt som andra kommuner misslyckats med att förvalta sina kulturarv kopplade till odling och trädgård. Restad trädgård är ett sånt exempel."
"Det händer grejer i trakten! Älvängens fruktodlingar har kommit gång med några 100 träd och eget musteri. "
"Stadsjord är ett bra exempel på projekt som involverar byråkrater och enskilda. Grisarna har en ekologisk betydelse och är samtidigt massmediala. Dagisbarnen kommer och hälsar pä varje vecka. Framgången bygger på bred bas och inte ett ensidigt beroende av en eldsjäl."
"Vi har ett stadsjordbruk med linderödsgrisar i Trollhättan. Många invandrare är involverade. Det kanske borde utvecklas ytterligare.."
"Ställen med bra profil: Restaurang Alberts i Trollhättan...Movitz kycklingar..Villa Restads Trädgårdar...Bergagården...Ronnums Herrgård....Torskogs slott..."
"Som liten odlare är det svårt att lagra skörden och den förädlade produkten. Vi kanske behöver ett lager man kan hyra in sig i!. För 100 år sedan fanns sockenmagasin."
