måndag 24 januari 2011

Vi vill gärna servera lokalt vilt



Givetvis vill vi servera våra gäster mat som har sitt ursprung i bygden. Frågan är hur det ska gå till. Vilt står högt på önskelistan, berättar Johannes Jägrud, verksamhetsledare på Vikingagården i Ale.
Johannes har under stor del av livet ätit vegetariskt av miljöskäl. Veganers och vegetarianers miljö- och klimatpåverkan är väsentligt mindre än köttätarnas. Andra sätt att äta miljömedvetet är förstås att välja ekologiskt och lokalproducerat. För Vikingagårdens vidkommande tror Johannes att det är viktigare att välja lokalt än att välja ekologiskt - fast helst både lokalt och ekologiskt.
Vilt från trakten
- Vi vill gärna utveckla kontakterna med traktens jägare för att kunna handla intressant och miljöbra kött från vår egen trakt, säger Johannes.
Alldeles utanför Vikingagårdens kontor och café går en fårflock i vinterkylan. Att slakta själv och servera egna djur är inte att tänka på, förklarar Johannes. Fåren går på gården för att hålla området öppet och för att det är trevligt med djur närvarande.
Offentlig upphandling
Regelverken kring upphandlingen och inköpen till de offentliga köken är så krånglig att många blir avskräckta från att ens försöka få till en meny som präglas av det man egentligen vill servera nämligen klimatsmart mat från trakten. För Johannes och hans kollegor handlar det om att skynda långsamt och se till att ambitionen om miljöanpassad och lokal mat så småningom präglar såväl fika som middagsmaten på Vikingagården.

Ni som vill leverera råvaror från trakten till Vikingagården, hör av er till Johannes på telefon 0303-33 06 21.

Bilder: 1. Fåren utanför Vikingagården. 2. Johannes Jägrud är verksamhetsledare på Ale Vikingagård och hoppas kunna få med mer vilt och annan lokal mat på gårdens matsedel i framtiden.







onsdag 19 januari 2011

Stjärnorna samlas på Stavreskolan





Mona Sundell kostansvarig på Stavreskolan i Trollhättan visar upp salladsbuffén inför dagens lunch. Gröna soyabönor, picklade rödbetor med fetaost, bulgur och råskuren kålrabbi. Lingon-balsamico, rostade kikärter och pumpafrön och färska kryddor för extra finess. Det göteborgska ordet "bamba" rimmar dåligt med Stavreskolan. Lika litet som Mannerström rimmar på skräpmat.

Jag frågar en mellanstadietjej efter chefen för skolmaten och guidas raskt från parkeringen till chefen. "Aha, du ska till Mona, då ska jag visa dig var hon är!"

Miljön en trappa upp där vi sitter och pratar är som matsalen, inbjudande och varm. Skolan har satsat på ett trivsamt lugn med mycket textilier och skön färgsättning.

Fina priser

Mona och hennes kollegor har belönats med en massa fina priser för sin mat och nere i matsalen står ett prisskåp och runt skåpet hänger diplom.

- Maten är inte bara vad den smakar utan upplevelsen av måltiden handlar även om bemötande och måltidsmiljö, säger Mona. Alla vet vilken enorm betydelse maten har för små människor och stora och det är viktigt att maten får den plats och omsorg den förtjänar.

Vad har ni ätit idag?

- En av de abssolut vanligaste frågorna som föräldrar ställer till sina barn efter skolan är: Vad har ni ätit idag? Det kan tyckas vara oviktigt men det är det inte. Och när vi som ansvarar för maten får fin respons från barnen och föräldrarna så är det en fantstisk känsla. Ja inte bara från föräldrar och barn utan också från övrig skolpersonal. Eftersom vi lagar god mat är det många lärare som äter den trots att den inte är gratis och det ger en bra måltidsatmosfär. Barn och vuxna blandade.

Mottagningskök

Stavreskolan har ett mottagningskök. Det vill säga dagens varmrätt levereras från ett storkök. Många kommuner och landsting har valt storköksmodellen för att spara pengar. Det krävs mindre personal vid tillagningen och hantering hos mottagaren kan göras riktigt enkel och billig. I gengäld hävdar kritikerna att matens kvalitet blir lidande och att upplevelsen av maten och kunskapen om maten blir lidande när matlagandet har flyttat in i ett industrikök.

Inga genvägar

Monas tänjer på gränserna för vad som är tillåtet i ett mottagningskök vad gäller hantering av råvaror och tillagning från grunden. Men hon poängterar hur viktigt det är att inte mottagningsköket stagnerar och bara serverar det som levereras i kantiner och på bleck. Då kan maten blir rikigt tråkig och stämningen i matsalen botten.

Det går att som Mona ha ett tiotal sallader varje dag och en dagens soppa som alternativ till centralkökets leverans. Idealet för att skapa uttrycksfull matkultur på skolan vore kanske att jobba med ett tillagningskök men det går som sagt att göra riktigt fina luncher även med mottagningskökets begränsningar.

Accepterar inte att bara servera andras mat

- Jag och min personal skulle aldrig acceptera att bara lägga upp det som andra har lagat. Vi är proffs på mat och skulle förlora vår stolthet, vårt glädje och vårt yrkeskunnande. Det är därför självklart att vi lagar mat själva med vissa begränsningar.

Det innebär att Stavreskolan konkurrerar med centralköket. Många väljer att äta det som Mona och hennes personal lagat och hoppar över den levererade varmrätten. Stavreskolans mat blir ett inlägg i en större dialog om hur vi ska tänka kring maten. Hur konverterar men ett mottagningskök till ett tillagningskök? Är dagens krav på köket (ur ett livsmedelshygieniskt perspektiv) relevanta?

Potatis från Gärdhem

Mona är tydlig med att hon gärna vill ha mer lokal mat in i skolmaten. Det skulle vara härligt att kunna skriva: Idag har vi potatis från Gärdhem. Men hon menar att det är knepigt med upphandlingsreglerna och menar att det är alldeles för svårt att köpa direkt från en lokal bonde. Det skulle betyda mycket för pedagogiken i skolan att man fick en relation till maten och producenten. Men det kommer säkert. För konsumenterna är trötta på anonym mat från anonyma producenter, menar Mona.

Toppkrögarna till Stavreskolan

I prisskåpet står även kokböcker från kändiskockar som Alexandra Zassi, Marcus Aujalay och Peter Harrysson (matlagande skådis). Samtliga har varit på Stavreskolan och pratat om sin mat och lagat den tillsammans med skolpersonalen. Stavreskolan säljer biljetter till arrangemangen och gör på så sätt PR för Stavreskolan och för Trollhättan. Idéen är fantastiskt bra och att skolan kan locka dessa storheter handlar förstås om att stjärnorna gärna förknippas med denna ambitiösa matkultur i Trollhättan - i Göta Älvdalen.

Bilder:

Prisskåpet som även innehåller böcker från gästande stjärnkockar och matprofiler.

Rätt krydda är ofta skillnaden mellan en medioker och en ljuvlig sallad.

måndag 3 januari 2011

Det gror i Skepplanda



Snacka om groddföretag. Thunbergs trädgård i Skepplanda odlar och säljer ärt- och solroskott som äts på restauranger och hem över hela Västsverige. Att konkurrera med bjässar från Danmark och Holland är svårt men marknaden för lokalt ser ut att växa.

Ingvor Thunberg sköter växthusodlingen tillsammans med dottern Ingela och hennes man Martin. Ingvors andra dotter Gunnel driver plantskolan intill. Inne i växthusen växer solroskott och ärtskott och andra skott i olika färger. Allt skördas för hand och läggs i små boxar som levereras till grossister och vidare till detaljhandel och krogar.

Distribution en nyckel

- Det största problemet med vår verksamhet är distributionen av skotten, berättar Ingvor. Tidigare hade ICA ett lager i Kungälv dit vi kunde leverera och få ut våra produktion till ICA mellan Falkenberg och Strömstad. Sen flyttade ansvaret för grönsaksinköpen till Helsingborg och och vi fick problem att få ut våra produkter. Först skulle våra skott till centrallagret i Helsingborg och sen tillbaka till ICA-butikerna i vårt närområde.

Visst självstyre

Lyckligtvis kan ICA-handlarna vara litet kreativa och hitta våra produkter hos andra grossister i göteborgsregionen. Flera ICA-handlare har våra skott och vi hoppas att fler som värdesätter lokala produkter hittar våra skott, berättar Ingvor.

Hylletiketter hos Coop

Coop har tagit fram hylletiketter med texten Mat från regionen. Den satsningen har öppnat dörrar för oss in på Coop.

Hemleverans av utvalda produkter

En ny och lovande försäljningskanal för ärt- och solrosskotten är att man åker med i den så kallade Matkassen från Lotta och Dan Olsson i Gåseviken. Detta koncept tar fasta på att människor uppskattar att lokala producenter bygger en intressantare och mer levande hembygd att vara stolt över.

Offentligt upphandling

Som liten producent skulle det vara bra med stöd från den kommunala upphandlingen, men lagen om offentig upphandlig är krånglig och många utgår ifrån att det inte går att handla från lokala leverantörer. En av EUs grundbultar är varors fria rörlighet och därmed får ingen leverantör inom EU diskrimineras utifrån geografiska läge eller avstånd. Se artikeln som läggs upp senare i januari här på bloggen där Viveka Reimers, VGR, berättar om sin syn på offentlig upphandling.

Synliggöra lokala producenter

Även om kommunen inköpare och andra beslutsfattare inte vågar handla lokalt i dagsläget kan de förstås ta ställning för den lokala produktionen genom att rekommendera privata aktörer att välja lokal mat. Såväl privatpersoner som caféer, restauranger och detaljhandel väljer ju fritt vad de vill ha.

Bilder: Ingela är dotter till Ingvor som intervjuas i artikeln. Växthusen rymmer ärt- och solrosskott som säljs i hela Västsverige. Experiment med nya sorter i snygga färger pågår i Skepplanda.